Allmänna skötselråd

1. Regelbunden tömning av slamavskiljaren. Detta sker normalt automatiskt i kommunens försorg men det kan hända, vid exempelvis tillfällig överbelastning, att en extra slamtömning måste beställas.
2. Avloppsanordningen ska inte belastas av tunga fordon så som jordbruksmaskiner. Den ska heller inte belastas av betande djur. Tung belastning kan göra att marken där anordningen är placerad packas ihop, vilket förstör funktionen i en markbädd eller infiltration.
3. Locket på slamavskiljaren ska vara lätt avtagbart för att underlätta tömning och kontroll. Locket ska vara barnsäkert och av ett hållfast material. Använd inte trälock som lätt kan murkna och släppa in vatten och föremål.
4. Genom att välja fosfatfria rengörings- och tvättmedel minskas utsläppen av fosfor. Fosfor är det ämne i avloppsvattnet som leder till mest omfattande miljöpåverkan. Effekterna visar sig ofta lokalt. Omkring 40 % av hushållens fosforutsläpp kommer från tvätt- disk- och rengöringsmedel.
5. Det är viktigt att avloppsanordningen inte tillförs sådana ämnen som skadar de bakterier som hjälper till att bryta ner föroreningarna i avloppsvattnet. Exempel på sådana ämnen är starka syror och baser, lösningsmedel och läkemedel.
6. Om larmet på avloppsanordningen börjar lysa eller låta beror det på att något är fel. Det är viktigt att kontrollera anordningen för att kunna åtgärda felet och på så sätt säkerställa avloppsanordningens funktion.
7. Röj regelbundet bort växtlighet på och runt avloppsanordningen. På så sätt underlättas kontroll och skötsel. Ta bort träd och buskar för att undvika att rötter tränger in i och förstör bädden.

Skötselråd för urinsorterande toaletter

Den urinsorterande toaletten kräver inte mer skötsel än en konventionell toalett förutsatt att den är korrekt installerad och sköts enligt leverantörens föreskrifter. Men tänk på följande:

Använd ett miljömärkt rengöringsmedel vid rengöring. Undvik att använda en toalettborste med hår, fekalier eller annan smuts vid rengöring av urinskålen. Tänk också på att spola urinen med så lite vatten som möjligt. Vatten späder ut urinen vilket minskar urinens värde som gödselmedel. Om du vill spara vatten bör toalettpappret antingen läggas i den bakre skålen utan spolning eller i en separat papperskorg.

Om det uppstår problem kan följande tips vara till hjälp:

Precis som för andra toaletter kan det ibland uppstå lukt. Lukten kan ha flera orsaker. Urinen har kanske inte spolats ur ordentligt - spola urinskålen en gång till. Om detta inte hjälper kan man hälla i en liter vatten från en tillbringare rakt ner i urinskålens avloppshål så att vattenlåset sköljs ur med fart.

Om det blivit stopp

Det flesta stoppen går lätt att åtgärda med en manuellt driven roterande rensvajer. Man bör aldrig använda flaskborstar eftersom de kan tappa borst och därigenom leda till svårare stopp. Om det inte hjälper med rensvajer kan vattenlåset behöva monteras av för rengöring.

Hårda stopp som beror på urinkristallisering löser man lämpligast med natriumhydroxidlösning (kaustiksoda löst i vatten). Blanda 1 dl kaustiksoda med 1,5 dl vatten och häll i urinledningen. Låt stå minst tre timmar men helst över natten. Därefter spolas vattenlåset med ca 2 liter vatten under kraftigt flöde. Tänk på att sodan är frätande, var försiktig och använd skyddsglasögon och skyddskläder. Man kan även montera av urinröret och slå lätt på röret för att få ut urinkristallerna (gäller Dubbletten). 

Slamavskiljare (två- eller trekammarbrunn)

En tvåkammarbrunn används endast för Bad- Disk- och Tvättvatten (BDT-vatten). En trekammarbrunn används då WC finns inkopplat.

I en väl fungerande slamavskiljare fastnar den största delen av de fasta partiklarna i första kammaren. Där bildas efter ett tag oftast en slamkaka. Slamkakan ska inte växa upp över tilloppsledningens mynning eftersom det kan orsaka stopp i avloppssystemet och i huset.

En viss del slam kan hamna i andra och tredje kammaren men i den sista kammaren bör det vara näst intill klart vatten. I sista kammaren ska det finnas ett t-rör påkopplat på utloppet för att förhindra slamflykt till den efterföljande reningen. Om slam läcker ut från slamavskiljaren till markbädden/infiltrationen kan det leda till att bädden täpps igen. Ju mer slam som kommer ut i bädden desto kortare blir livslängden.

I Linköpings kommun töms trekammarbrunnar vanligtvis en gång per år. Har du en kemfällningsenhet kopplat till avloppsanordningen så töms den oftare, eftersom det bildas en större mängd slam. Det ger dessutom ett mer lättlösligt slam, vilket kräver att slamavskiljaren töms två gånger per år. Tvåkammarbrunnar töms vanligtvis vartannat år.

Urinbrunn

Urinbrunnen ska vara tät. Locket ska vara lätt avtagbart men barnsäkert. Brunnen ska ha en tydlig märkning som talar om att den innehåller urin. Urinbrunnen töms normalt en gång per år. Ett överfyllnadsskydd som indikerar när brunnen är full ska finnas så att den kan tömmas innan stopp eller läckage uppstår.

Övriga brunnar

I fördelningsbrunnen ska vattnet vara klart och fritt från slam. Om det finns slam i fördelningsbrunnen ska detta avlägsnas genom slamtömning eller genom att flytta slammet till slamavskiljarens första kammare. Slamavskiljaren ska då också kontrolleras för att hitta orsaken till slamflykten så att problemet kan åtgärdas. Ibland kan det bildas en påväxt i fördelningsbrunnen. Även påväxten ska tas bort. Spola sedan rent i fördelningsbrunnen och kontrollera med jämna mellanrum.

Vattennivån i fördelningsbrunnen ska inte vara högre än utloppen. Om vatten blir stående över utloppen tyder det på att den efterföljande reningen inte fungerar. Lika stor mängd vatten ska fördelas mellan alla spridarledningar. Om så inte är fallet justeras fördelningen med de ställbara skivorna som reglerar utflödet.

I uppsamlingsbrunnen ska vattnet vara klart och luktfritt. Om det förekommer slam eller dålig lukt i uppsamlingsbrunnen tyder det på att markbädden/infiltrationen behöver åtgärdas.

Locken till brunnarna ska vara hela, de ska luftas genom ventil och vara barnsäkra.

Markbädd och Infiltration

Markbäddens/infiltrationens luftningsrör är viktiga för de marklevande bakterier som renar avloppsvattnet. Om luftningsrören kapas eller täpps till leder det till syrebrist i bädden och den kan då sätta igen.

I en väl fungerande markbädd eller infiltration rinner vattnet undan kontinuerligt. Om det blir vatten stående i bädden tyder det på att den inte fungerar som den ska och att markbädden/infiltrationen behöver åtgärdas. Genom att sticka ner en mätsticka i spridarledningarnas luftningsrör kan man kontrollera om vatten är stående i bädden.

Om vatten blir stående i spridarledningarna en längre tid kan det bero på:

1. Extremt högt grundvattenstånd exempelvis på grund av ihållande regn eller kraftig snösmältning. Mät igen när grundvattnet har sjunkit. Eventuellt kan dränering bli nödvändig.
2. En större belastning än vad bädden är dimensionerad för. Kontrollera vattenförbrukningen i hushållet och jämför med hur mycket anordningen är byggd för att kunna ta emot. Minska vattenförbrukningen eller utöka bädden.
3. Inläckage av regn- eller dagvatten. Jämför vattenflödet under torrperiod och efter regnväder.
4. En större belastning av fasta föroreningspartiklar än vad bädden är dimensionerad för. Infiltrationsytan blir då så tät att vattnet inte släpps igenom.  Vid permanent hög belastning, utöka bädden. Vid belastning av tillfällig karaktär, försök låta anordningen vila ett par månader om det är möjligt.
5. Igensatta hål i spridarledningarna. Försök spola via luftningsrören. Om igensättningen består av biologisk påväxt kan den tillbakabildas om anordningen får vila ett par månader eller mer.

Minireningsverk och kemfällningsenheter

Alla minireningsverk ser olika ut och behandlar avloppsvatten på olika sätt. Det finns oftast en biologisk rening genom tillförsel av syre samt en kemisk rening av fosfor.

Dessa avloppsanordningar är mer känsliga för driftsstörningar och kräver mer underhåll. Det är viktigt att man alltid vänder sig till leverantören eller tillverkaren när det uppstår problem. För att underlätta framtida service bör serviceavtal upprättas med leverantör eller tillverkare.

Journalföring över service och underhåll som exempelvis kemikaliepåfyllning ska finnas tillgänglig på fastigheten och kunna visas upp vid förfrågan från miljökontoret eller annan myndighet.

Checklista för egenkontroll

Vi har sammanställt en checklista som du kan använda dig av för att kontrollera din avloppsanordning med markbädd eller infiltration. Punkterna i checklistan ger en bild av hur avloppsanordningen bör se ut.(checklista bifogas). Checklistan hittar du i högerspalten.

Om du har en annan typ av avloppsanordning, som exempelvis minireningsverk, ska tillverkaren tillhandahålla instruktioner för skötsel och tillsyn.