– Vi kan inte stå på egna ben utan stöd. Det är ingen idé att en handelskammare gör något där och Länsstyrelsen eller NuLink gör samma sak fast någon annanstans. Det är våra skattepengar, så vi måste göra det tillsammans, säger Cristina De amiral ordförande för Swedish International Network for Exchange and Commerce/ SINEC.

Under sin korta tid som ordförande för ett nätverk för företagare och entreprenörer med internationell bakgrund, har Cristina De amiral lyckats skapa goda förutsättningar för  nya och aktiva föreningar i regionen. Syftet är att företagare med utländsk bakgrund, ska mötas för att kunna diskutera sina nya idéer på allvar.

– Jag ser en utveckling i vårt arbete. Vi håller på att bilda de föreningar som kan lyfta fram företagare med invandrarbakgrund och hjälpa till med integrationen.

Hur beskriver du företagare med utländsk bakgrund?
– Företagare med utländsk bakgrund besitter en massa dolda kunskapar som hittills inte har utnyttjats. Man måste lyfta upp och visa att företagare med invandrarbakgrund också är duktiga och kan prestera mycket.

Kan man prata om integration om man bara satsar på företagare med utländsk bakgrund som minoriteter i den svenska majoriteten? 

– SINEC är inte en förening för bara invandrare. Vi välkomnar också svenska företagare som har bott utomlands och besitter samma kunskap som vi. De vet hur man gör affärer, de vet hur landet fungerar och de kan språket.
– Nya invandrare får träffa oss och kontakta svenskar på SINEC.  Det är synd att svenskar och invandrare håller sig för sig själva i sina egna grupper. Med vårt samarbete kommer vi att underlätta integrationen i det nya. Det är viktigt för nyanlända att få kontakt med svenskar.

Handel eller affärer
Handel eller affärer är den säkraste vägen för en ljusare framtid, det säger ett orientaliskt talesätt.  Att göra affärer har alltid varit en neutral zon för att fördjupa kontakten bland människor oavsett bakgrund, nationalitet eller religion. Cristina De amirals portugisiska bakgrund har fungerat som en bro mellan minoriteterna och majoriteten i Sverige. 

– Man är alltid lite rädd inför det som är främmande. Det var inte lätt att hålla ett föredrag på Initiera för första gången, där samlades flera kvinnliga företagare med utländskbakgrund. När jag kom in och berättade om min portugisiska bakgrund trots mitt svenskt utseende, blev det lättare för mig att komma i kontakt med kvinnorna.

Brukar ni få hjälp och stöd från Linköpings kommun?
– Kommunen har fått lyhörd. Kommunstyrelseordförande Paul Lindvall står bakom oss och vill stötta vårt arbete.  NuLink har hjälpt oss att trycka broschyrer och har sagt att vi får låna deras lokaler. Handelskammaren har också frågat oss, om vi söker hjälp. Samtidigt fick vi en inbjudan från svenskt näringslivet och det glädjer mig.

– Exportrådet fick en miljon kronor för att stötta uppbyggnaden av de tre föreningar som startades under 2010. Medlet har även gått till kompetensbanken och ska även användas för att ambassadörerna ska träffa varandra och diskutera framtiden.

Har regeringen tagit exportfrågan på allvar?
– Nu har man förstått att export ökar i samma takt som invandring. Därför har handelsminister Ewa Björling gjort detta projekt till sin baby.

– Det är en jättebra fråga. De två första föreningarna, som bildades 2007, hade chans att söka bidrag hos Tillväxtverket. Vi trodde att vi skulle få samma chanser. Men det visade att de inte vill lägga pengar på de här typerna av föreningar, utan de har lagt hundra miljoner kronor på kvinnligt företagandet. 

– Vi fick pengar till kurser, affärskultur och handelsteknik, kompletterar vice ordförande Guillermo Munoz.

En djup byråkrati råder på den svenska arbetsmarknaden. Hur brukar du undvika detta fenomen?
– Har skapat täta kontakter med Arbetsförmedlingen och Nyföretagarcentrum. Men man är indelad i sina egna områden, därför blir det svårt att överskrida gränserna.

Oschana Nissan