Hälsa är en resurs för individen och för samhället.
Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av hälsa är att:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp.”
Folkhälsa handlar om alla människors eller en grupp människors hälsa.
Människan kan uppleva en god hälsa även om hon/han har en medicinsk diagnos och omvänt må dåligt även utan att ha drabbats av någon känd sjukdom.
Människor som upplever en nedsatt hälsa har statistiskt sett en förhöjd risk att dö i förtid oavsett medicinsk sjukdomsdiagnos.
Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.
Vad är hälsofrämjande arbete/folkhälsoarbete?
Världshälsoorganisationen (WHO) formulerade i det s.k. Ottawamanifestet 1986 att ”Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. För at t nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medvetna om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa ska därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron”.
Stödjande miljöer
är ett begrepp som myntades i Ottawa. Begreppet har senare definierats som att ”I folkhälsosammanhang ansluter begreppet stödjande miljöer för hälsa till de fysiska och sociala aspekterna av vår omgivning. De innefattar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de arbetar och leker. Begreppet innefattar också de förhållanden som bestämmer tillgång till levnadsresurser och möjligheter till att utöva makt. Sålunda har aktion för att skapa stödjande miljö många dimensioner, fysiska, sociala, andliga, ekonomiska och politiska. Var och en av dessa dimensioner är oupplösligt kopplad till de andra i en dynamisk samverkan. Aktion måste koordineras på lokal, regional, nationell och global nivå för att uppnå lösningar, vilka är sant hållbara”.
Folkhälsopolitiska mål och strategier kan beskrivas från olika perspektiv, som kompletterar varandra.
- Perspektivet ohälsa och risker som t.ex. målet att minska hjärtsjukdomar eller användning av illegala droger
- Arenaperspektivet t.ex. insatser i skolan och på arbetsplatser för att begränsa ohälsa av olika slag
- Målgruppsperspektivet t.ex. insatser för barn eller äldre för att förebygga skador och sjukdomar.
De olika perspektiven kan i det praktiska arbetet ofta kombineras och förstärka varandra.
Vad är friskvård?
Med friskvård menar man vanligtvis hälsofrämjande åtgärder som den enskilde själv kan vidta för att behålla eller förbättra sin hälsa. Det kan t.ex. vara att äta näringsriktig mat, motionera och att sova tillräckligt mycket.