Linköpings stadsvapens historia

I brevet, utfärdat av "Linköpingsborgarnas menighet" förklarar en kyrkoherde vid namn Finvid att han nu vill fullfölja ett gammalt löfte om att upplåta en gård, som han äger, till Linköpings biskopsstol .

 Vi vet dock genom en kopia i Registrum Lincopense (cod. A 9, RA) att sigillet använts tidigare under året, den 1 maj. Dessa är de två äldsta beläggen för stadens sigill.  Nedan syns en avritning efter det sigill som vidhängt ett brev den 29 september 1344. Bilden är återgivet efter Linköpings historia I (1946).

Linköpings stads sigill
Sigillbilden har i forskningen med rätta uppfattats som en variation av Bjälboättens vapen som visar ett lejon över tre ginbalkar och med fältet bestrött med hjärtan. Vapenbilden finns även på ett hängsmycke som påträffats i resterna av en bastu i kv. Ambrosia.

                        
Bjälboättens vapen
I Östergötland synes det dominerande inflytandet redan mot slutet av 1100-talet ha utövats av Bjälboättens medlemmar. Ättens huvudman var vid sekelskiftet 1200 jarlen Magnus Minnisköld. Till vänster syns Birger jarls kontrastsigill, återgivet efter H. Fleetwood, Svenska medeltida kungasigill I (1936). Under de följande seklerna användes vapnet och sigillet; någon enhetlighet i utformningen finns dock ej.

Linköpings stads vapen 1946-1970
Kungl. Maj:t fastställde den 1 mars 1946 Linköpings stads vapen sålunda: I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring. Den 27 november 1970 fastställdes att Linköpings kommun skulle föra samma vapen som staden.

Linköpings kommuns logotype 1987 - 2000
I samband med Linköpings 700-årsjubileum 1987 lät kommunen framställa en logotype, visande enbart lejonansiktet, för att användas som kommunens symbol.

Informationen sammanställd av stadsarkivarie Bo Persson, Stadsarkivet